Idag var dagen då jag sedan länge planerat för träning utan någon tid att passa, tack familjen vilken fin julklapp!

Jag skjutsade ju två hästar till Kollberggården igår, målet var att testa möjligheterna man vinner av en ovalbana för Veisla, tycker vi som ekipage är redo för det nu. Jag Älskar träning på ängar och i skogar, men när jag nu bestämt mej att höja ribban ett steg för Veisla så började jag längta efter en ovalbana, och ja, visst var det skoj! Så avspänt att veta att det är lagom långt och lagom vid böj och lagom mjukt för att tölta mer och mer och mer <3

När jag ändå var där var ni ett glatt gäng som ville passa på att få lektion, och jag tackar, det är alltid givande, och jag hoppas innerligt att både gamla och nya ansikten fick några nya upplevelser eller tankar med er därifrån idag!

För Solö var det också premiär, hon har inte rest så mycket i sitt liv allt, och det var Stort för henne med alla intryck av nya hästar dofter folk och fä, så hon blev full i huvudet bara av det tror jag! Men det är ju första gången för alla någon gång, tyckte ni verkligen gjorde så gott det gick av denna chansen Linn och Solö!

Koncentrationen var hög som sagt, efter lite jordning och andning letade vi efter känslan i hur det känns framförallt i magen när vi rider på en volt och bjuder hästens bog ett steg in för att sedan skicka energin i en sidvärtes rörelse utåt….en övning som är början till den gymnastiserande Öppnan, och så klart påvisade vi för oss hur svårt det blir om vi istället tar hårda ögon, ingen jordning eller ingen andning 🙂 Tänkvärt!

Mycket trevlig dag på Kollberggården, det känns som det kan bli fler, hörs!
Foto: Hanna Johansson